jag undrar varför det alltid går hand i hand!? inte barta trötta barn utan även trötta mammor. det är ju typiskt att man ska vakna upp med huvudvärk en dag som denna! dessutom är kalaset i kil så det blir en bit att åka. men man får väl lön för mödan. det är ju alltid roligt att träffa syskon och annan släkt som man inte ser så ofta. :)

det går segt med bloggen. hela jag är ur fas just nu. jag funderar för mycket. egentligen borde man bara låta sig själv flyta med i strömmen som är livet. på något vis blir det ju som det blir ändå.
men nu är förkylningen på väg att ge upp i alla fall. maken till seg förkylning har jag nog aldrig varit med om! någon som har tips på hur man skyndar på tillfrisknandet? förutom honungsvatten, eukalyptus under snoken och en jäkla massa frukt och varma kläder?

har en del som jag vill komma ikapp med. bla. julklapparna. fast dom kan man ju ändå inte göra nåt åt förän pengarna rullat in på kontot. lovade ju mig själv att det inte skulle bli någon hysteri i år, så jag får se till att ha listan klar och stå i startgroparna när pengarna kommer nästnästa vecka. helst ska ju allt vara klart till första advent då jag och syrran ska ha paket-inpackning och rimstuga med glögg på kvällen!

men innan dess har jag ändå små ljusglimtar att se fram emot.
1) en födelsedagsfika med en mycket god vän.
2) en "afterwork" kväll med pizza och öl i gamla arbetskamraters goda lag.
3) att få spinna loss ordentligt på cykeln när jag snuvat färdigt.
4) första kurstillfället för heelingen, ska bli väldigt spännande!

en annan rolig grej som hände för ett tag sedan var att jag och min fd praktik chef och vän gick på seans. dagen innan hade jag varit och träffat carina för att få kontakt med andra sidan. då sa hon att det verkligen var dags för mig att utvecklas. på seansen hade jag inga högre förväntningar men vi "öppnade upp oss" innan vi gick in. vad jag såg där inne hade jag aldrig vågat hoppas på. för det första såg jag energin runt personen som höll i seansen klart och tydligt som ett gult sken runt om honom. säkert en halvmeter ut från kroppen. dessutom såg jag andarna som ljusgestalter som stog som på led bakom honom för att få prata. det har jag aldrig sett förut. jag har sett korta glimtar av andar som sett ut som dom gjort i livet och som sedan har lösts upp, och så har jag sett små energi klot i vitt och guld och rörelser i ögonvrån, men aldrig den rena gula lysande energin i gestalt. jag var så överraskad och glad när jag åkte hem. det var en kick i baken för att komma igång med meditationen igen. skönt!!! det var vad jag behövde. tack!!